Debatt: Jägareförbundet svarar om korsningshundar

Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné svarar på signaturen Johans debattartikel, Olämpliga korsningar för rådjursjakt.

Johan sätter i debattartikel ovan fokus på en av de viktigaste jaktetiska frågorna just nu. Vildsvinsstammen har växt snabbt det senaste decenniet och samhället sätter hård press på jägarna att begränsa och kontrollera dem.

Det är mycket begärt att vi med en eller två generationers hundavel skulle ha massor av lämpliga vildsvinshundar och den situation vi har öppnar också för många kreativa lösningar och sökande efter genvägar till den ultimata vildsvinshunden.

Lär av historien

Jag tycker vi kan lära en del av historien här. I slutet av 1950-talet, när rådjursstammen började växa, blossade en infekterad debatt upp om problemen med skarpsprungna stövare som drev rådjur.

Debatten tog sig ända in i riksdagen och det var farligt nära att den löshundsjakt vi känner idag hade förbjudits, eller inskränkts kraftigt, med lagar och regler. I sista stund klev några kloka jägare in på arenan och drev en jaktetisk diskussion som spred sig ända ut i varenda jaktlag. Som en följd av denna diskussion kom man ”överens” om att drever och tax var lämpliga rådjurshundar och stövare skulle genomgå rådjursrenhetsprov. Problemet var löst och idag är det för oss alla självklart att man inte jagar rådjur med stövare.

Jag tror inte vi ska uppfinna hjulet igen. Vi ska lösa de problem vi har med vildsvinshundar som jagar rådjur och dovhjort på samma sätt, med en rakryggad etikdiskussion. Vi måste visa samhället att vi klarar att ta ansvar för jaktetiken och då är det upp till oss alla att ta det ansvaret.

Högre krav än någonsin

Vår löshundsjakt har aldrig varit så hårt granskad som idag och med nya medier, där alla jägare kan spela in en egen jaktfilm med mobilkameran, ställs högre krav än någonsin på att vi kan stå upp för våra jakttraditioner och säga ifrån när någon går över gränsen.

När vi möter de där högbenta och skarpsprungna ”allroundhundarna” vid morgonsamlingen så är det allas vår skyldighet att säga ifrån. Det är din och min framtida jakt det handlar om.

I vår svenska jaktlagstiftning har vi idag inga detaljregler för våra jakthundar. Jag tycker det är bra, av den enkla anledningen att det är helt omöjligt att detaljreglera vad som är en olämplig jakthund för olika viltarter.

Hundars mentalitet, drevsätt, reaktioner när den kommer i sällskap med andra hundar och mycket annat går inte att reglera i lagtext. Vi måste alla våga säga ifrån när en skarpsprungen korsningshund driver rådjur i 30 minuter eller när en stövare från kontinenten gör detsamma.

Det handlar om den framtida jakten

Vi måste också säga ifrån när man blandar olika hundtyper med olika arbetssätt vid vildsvinsjakt. Vilka älgjägare skulle komma på tanken att släppa drivande och ställande hundar i samma älgsåt?

Vildsvinens snabba ökning och trycket från samhället gör att vi lätt frestas att tänja på etiken när det ska jagas vildsvin. Det får inte hända, viltets väl och ve måste alltid komma först. Så ta nu en diskussion om hur just ert jaktlag ska jaga vildsvinen och med vilka hundar. Säg sedan ifrån när det går fel. Det är som sagt din och min framtida jakt det handlar om.

Daniel Ligné
Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

Läs mer:

• Debatt: Olämpliga korsningar för rådjursjakt

Delta i debatten!